queenobscene

When I say rise up - you say war..!

Kategori: Music

Skogsröjet 2012. Började lite sisådär, vi kom till Norrköping & då kom det första Regnet (med stooort r). På bussresan till Vistinge fuckade busschauffören upp våra biljetter (så typiskt, haha, vi har alltid problem med resan till & från röjet).. Kom iaf iväg, bytte buss i Vistinge och kom slutligen fram till lilla lilla Rejmyre efter en bussresa på 20 minuter rätt in i skogen. Hämtade ut armbanden & slängde upp vårt tält på campingen, som så klart hade blivit till träskmark efter regnet. Haha, underbart!
 
Nåväl, vi var fortfarande jävligt taggade på en massa röj & konserter! First up: Bonfire! Riktigt bra stämning och allsång i form av snapsvisan "Helan går". Det som nog gjorde störst intryck under spelingen var trummisen Harry Reischmans trumsolo! Han satte eld på trumpinnarna & bankade fram ett djungeltrumme-solo med dom brinnande pinnarna medans han mellan virvelslagen sprutade eld ur munnen..! Jävligt coolt!
 
Efter Bonfire var det dags för fantastiska L.A. Guns! Dom gjorde en bra spelning med många underbara låtar. Tycker dock inte det var lika bra som när vi såg dom i Köpenhamn förra året. Kanske för att det var en mycket intimare spelning, who knows! Men det var fortfarande lycka att få se dom igen!
 
L.A. Guns
 
Lite senare på kvällen blev det dags för Alice Cooper! Självklart hade vi längtat mycket efter denna spelningen, då vi skulle åkt till Stockholm och sett honom på Gröna Lund förra året, men det blev aldrig av.. Så det blev en slags revansch att få se honom på röjet! Haha. En fantastiskt rolig spelning, med så jävla mycket grejer som hände hela tiden:
Blow-up doll - Check!
Gigantiskt monster - Check!
Guillioutin + Alices avhuggna huvud - Check!
Gigantiska bollar som sköts ut i publiken - Check!
Mr. Cooper som "hugger" en man i bröstet - Check!
Never a boring moment! Så härligt. 
 
Men nu jävlar hade det äntligen dragit ihop sej för festivalens höjdpunkt. Största anlednigen till att jag ville till Skogsröjet: Testament!
 
Var så övertaggad på att få se dom. Kunde inte stå stilla när vi stod där och väntade framför scenen. Konsten från omslaget på nya skivan hängde som backdrop & jag fick rysningar i hela kroppen. Bandet kommer ut på scenen och kör såklart igång med öppningsspåret på Dark Roots of Earth - "Rise Up". Fuck yes. Energin bara flödar & det låter riktigt bra. 
 
Spelningen fortsätter med fantastiska låtar & det är ren njutning från början till slut. Är så jävla glad att dom spelade "The Preacher" som nog kanske är nummer 1 i min topp 3-lista över Testamentlåtar. Även "Into the Pit", självfallet också på topp 3, kör dom & det låter så - jävla - BRA!!! Åh. Var i thrash-himlen.
 
Testament
 
Kvällens sista band var undebara Anvil! Även en slags revansch, då vi missade en stor del av deras spelning (p.g.a. speltidsändring som inte annonserades någonstans) när vi skulle se dom på KB i höstas.. Så äntligen skulle vi få chansen igen! Lips är (precis som vanligt) så härligt glad och ser (precis som vanligt) så otroligt galen ut med sina uppspärrade ögon och hysteriska clownleende, haha. Många fantastiska låtar spelas, bland annat några av mina favoriter som "This is Thirteen", "New Orleans Voodoo", "Thumb Hang", "On Fire" och självklart signaturlåten "Metal on Metal". 
 
Anvil
 
Vi har hållt peppen upp (tack vare helt jävla fantastiska spelningar) under dagen, trots att vi haft genomblöta skor & strumpor ända sen första gången vi satte foten på träskmarken/campingområdet. Kändes som att man gick runt i en vattenpöl hela dagen, och fötterna kändes som att dom hade lösts upp helt av vattnet, haha.
 
Mitt i natten, när vi hade gett oss för kvällen och låg och sov i vårt tält så drömmer Oskar en mardröm, sätter sej upp och skriker i sömnen. Jag vaknar, helt jävla livrädd & fattar inte ett skit av vad som händer. Han skriker med fullständig panik i rösten att jag måsta ta något "Ta det! Skynda!! Kan då ta det då?!?!?". Han ställer sej sen upp i tältet och börjar (fortfarande i sömnen) dra och riva i väggarna på tältet. Tältet rasar såklart, jag försöker väcka honom, men han reagerar inte! Var så jävla rädd. Helt nyvaken av ett skrik, och helt plötsligt rasar tältet över oss liksom. Han sover fortfarande, och sätter sej såklart ner på öppningen av tältet, så jag inte kan öppna.. Lyckas till sist väcka honom och öppna tältdörren. Mitt hjärta bankade så jävla snabbt, det var riktigt obehagligt. Oskar blev lika rädd när jag lyckades väcka honom, han visste ju inte vad som hänt! Han vaknade upp i ett rasat tält med en vettskrämd flickvän framför sej, haha. Så han går ut & reser tältet (så gott det går) & vi lägger rätt sovsäckar & liggunderlag igen. Kryper ner och försöker somna om, hjärtat slår fortfarande i 220.. Blev inte mycket sömn efter det vill jag lova!
 
När vi gick upp på lördag, vid halv åtta, så märker vi att tältet har gått sönder och läcker in massor.. Dom två böjda pinnarna som ska hålla hela tältet har också gått sönder.. Så vi bestämmer oss helt enkelt för att åka hem på lördagen istället. Tar bussen från Rejmyre 08.50 och tåget från Norrköping 10.50.
 
Visst, det kändes lite bittert att missa lördagens spelningar, men vi hade sett det viktigaste för oss (fuckin' Testament!!!). Det enda jag verkligen taggat för att se på lördagen (då jag redan sett Hardcore Superstar, Michael Monroe och Sister Sin) var Doro, men det kommer fler chanser! Båda blev så jävla knäckta av fredagsnatten + att skorna & alla strumpor var helt jävla dyblöta.
 
Hoppas ni alla som var där hade en underbar festivallördag iaf..! :*
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: